25.Jan.2010 Dagen då dörrarna dog

Sitter i 7427 – Solaris. Det är lördag kväll, första solarisdagen – för mig i varje fall. Har kört 7420 tidigare på dagen och nu rullar jag på 59:an. Njuter av den fräscha förarplatsen och stolens luftavfjädring. Får ett bra flyt i körningen, även om växlingarna är lite väl märkbara.

Vid Medborgarplatsen ska en dam gå av. Hon försöker öppna bakdörren när jag stannat. Inget händer. Hon går fram till mig, jag har öppnat framdörrarna. Jag säger att det är en ny buss, vet inte vad som hände och hon säger att hon förstår. Rullar vidare mot Centralen. Samma sak där. Avlösning på Sergels. Jag är tvungen att släppa på passagerare och göra förarbytet med öppna framdörrar – efter några sekunder förstår föraren och går ombord genom framdörren:

- Jag vet inte vad som hände, riktigt, dörrarna bara dog, säger jag uppgivet

- Hmm, jag ska prova en sak, gå på så länge, säger föraren till passagerarna och går sedan runt bussen

Han slår av huvudströmbrytaren och sätter sedan igång strömmen igen. Jag ser att bakdörrarna öppnar sig.

- Den verkar ha återställt sig, säger jag

- Ja, jag fick höra det av en kollega – har aldrig provat det själv, du måste ha fyrkantsnyckeln

Vi säger adjö och efter någon minut rullar han iväg. Dagen då dörrarna dog.