08.Mar.2010 Flax med flex: Flexflax

Söndag kväll. Efter en helg med idel Scania H18E, trots att jag sett MAN-kortvagnarna på samma linjer, är det dags för näst sista raden – en 55:a tur och retur till Hjorthagen. Spanar uppåt Hornsgatan och ser bussen komma, tre minuter för tidig. Det är en H18E, naturligtvis. Tittar närmare – den har extraljus på taket. Va, kör flexen mitt omlopp, hinner jag tänka innan 5131 stannar vid hållplatsen och dess förare öppnar framdörrarna.

- Den går jättebra, säger föraren

- Jo, det tror jag säkert, säger jag och sätter mig tillrätta

Flexbussarna, som används för att täcka för omlopp med problem i hela Stockholms län, är som en vanlig stads/förortsbuss. Det finns lite rolig utrustning, som kan komma till användning – extralampor för lampbyten osv. Lathundar för hur olika linjer ska köras och rapportblad som ska fyllas i för att registrera extrakörningarna. Förarstolen är en vanlig, men med högre ryggstöd.

Stänger dörren och glider iväg. Den går riktigt bra och efter några meter glömmer jag min besvikelse över att inte få köra en av de nyare bussarna. Det känns som att den har en växel till, för när jag lägger mig i 40-50 växlar den upp – kanske bara utväxlingen som är anpassad efter motorvägskörning?  Allt går bra och jag har några minuters regleringstid vid Hjorthagen. Passar på att ta några foton.

Åter mot Slussen och ner till Sofia. Spetsvänder och sticker tillbaka till Slussen. Avlösning.

- Den går jättebra, säger jag

- Å en flexbuss!, säger föraren, de brukar inte släppa iväg dem till oss vanliga förare. Vad kul!

Ibland har man flax och får flexbuss. Hur kan jag längta efter nya bussar då? Det går faktiskt inte… Flexflax.